"Jag tänker ibland att lite mindre smakar mer. Less is more. Det gäller för oss som har förstås. Några av oss i kyrkan träffar de som inte har. Som överlever varje dag. Bristen tär hårt på människan men jag tror att också överflöd avtrubbar
våra sinnen och hindrar vår längtan. När det är ankomsttid för jul och en aning julstress smyger sig inifrån magen och utåt, så är det just det jag söker, det lite mindre som blir mer. Det är där min längtan bor. Den längtan bor inte i ensamheten utan i gemenskapen". Thomas Bengtsson, diakon Tumba kyrka, minns sin barndomsjul och bjuder in till julfirande i Tumba kyrka.
Flickan i julspelet var glad för sin roll. Hon såg fram emot repetitionerna och lyssnade noga till instruktionerna vad värdshusvärden skulle säga och göra när det bultade på dörren. Trots detta kunde hon inte förmå sig att säga nej till
Maria och Josef. – Kom in, svarade hon varje gång. Regissören sade vänligt och bestämt att hon skulle säga nej, som det står i manuset. Speciellt inför själva
framträdandet på adventsfesten fick flickan höra att nu måste hon säga nej. Föreställningen började och det fanns en viss oro kring hur det skulle gå. Det bultade på värdshusdörren. Flickan kom ut och sa: - Nej, tyvärr finns det interum att sova här… men… ni kan väl komma in en stund och dricka kaffe!
Det är i gemenskapen som vi blir till. Det behöver inte vara många och inte bara de allra närmaste. Det kan vara en främling vid det lilla julbordet som blir en del av min stora gemenskap. Det får bli min utmaning att söka julmysteriet i det lilla för att uppleva något större i julens gemenskap med andra.
Vad är den bästa julklappen jag kan ge? Jag frågade några. Mest kom förväntade svar men någon sa tid. Kan jag ge min tid till någon? Kan jag ge ge-menskap? Som liten påg åkte jag runt med min far, Sme-Pelle , dagen före julafton och besökte gamla gubbar på landsbygden. Själv vågade jag inte alltid gå med far in i alla konstiga, lortiga hus och satt kvar i bilen. Gamle Adolf, Bock-Ola med munspelet, Elvert med katterna och Karl på Pinkatorpet fick en julblomma av far som tog sig tid att sitta ner och prata. Det blev åtskilliga koppar kaffe under den dagen. Far gav mer tid än blommor. Han gav gemenskap. Han fick många tandlösa snusleenden och fantastiska historier tillbaka. Far lärde mig något om diakoni med sina snusgubbar då för längesen som jag nu alltmer förstår och är tacksam för. Så välkommen in till en liten jul i Tumba kyrka på julafton. Vi kan ge varandra tid där vid den öppna brasan. Ta med dig någon som du vet behöver en liten jul i gemenskap. Det finns inte rum att sova… men…du kan väl komma in och dricka kaffe?
en liten jul Thomas Bengtsson, diakon Tumba kyrka En liten jul i Tumba kyrka 11.00-15.00
Vi hjälps åt att göra lite jul tillsammans. Julbrasa, julmys, julmust och lite julskoj. Vill du vara med anmäler du dig till Thomas Bengtsson, tfn 506 875 09,
Den här e-postadressen är skyddad från spam bots, du måste ha Javascript aktiverat för att visa den
|
