PDF Skriv ut Skicka sidan

Utveckling av sociala företag

2012-05-09 07:19

ÖPPET BREV
Till  Kommuner som vill se utveckling av arbetsintegrerande sociala företag   
Hela Människan har under många år arbetat som en kompletterande aktör i Botkyrka och Salems kommun. Till största delen inom olika sociala verksamheter men under senare år även inom arbetsintegrerande socialt företagande. Vi vill med denna text ställa några viktiga frågor som vi önskar få er att reflektera och agera kring och även så några tankar och idéer som förhoppningsvis kan leda till utveckling av arbetsintegrerande sociala företag i era kommuner.

Många inom den sociala ekonomin har lärt sig vara trollkarlar, vilket krävts för att överleva och utvecklas inom vårt verksamhetsområde. Det gäller att anpassa sig efter de regelverk som finns och de politiker/tjänstemän man möter och leta efter möjliga finansieringsvägar och söka projektmedel, många med väldigt kortsiktiga tidsperspektiv.

Vi inom den sociala ekonomin vill vara delaktiga i en utveckling där kommunen framöver blir möjliggörare av arbetsintegrerande socialt företagande och social verksamhet utfört av organisationer som vår.  Vi tror nämligen att detta är en framgångsväg för att skapa ett bättre lokalt samhälle för alla medborgare där engagemang och intresse för varandra och en vilja att göra skillnad, lokalt, står i centrum.
Det skrivs en del kring upphandlingar med ”sociala hänsyn” idag och det finns en del att fundera kring, men vi skulle önska att kommunerna kunde vara lite mer offensiva och ta initiativet istället för att vänta på andra i dessa frågor. Här finns ett läge att profilera sig som en kommun som visar att den sociala ekonomin är viktig för er kommuns utveckling och som vill ta vara på de resurser som organisationer besitter. Vi har därför inte tid att vänta, för varje dag blir en förlorad dag. En artikel att läsa kring detta finns här http://socialforum.se/se/Nyheter/Upphandling_eller_inte_/ .

En annan väg för framgång inom detta område tror vi är att aktivt börja använda partnerskap som verktyg istället för upphandling. Varje myndighet ska, enligt EU-kommissionens jurister och svenska regeringen, först och främst pröva vad syftet med en viss verksamhet är och brukarens behov och rättigheter, därefter bestämma vilket finansieringsverktyg som passar, d.v.s. myndigheten är inte tvingad att upphandla all verksamhet från externa parter.  Partnerskap är en annan väg, se http://socialforum.se/se/IOP/ . Där kan man läsa mer om partnerskap som en av flera möjliga vägar för samverkan.

Fråga 1.
När inför er kommun en ny upphandlingspolicy där man tydligt tar med ”sociala hänsyn” i upphandlingen på liknande sätt som man idag gör i bl.a. Örebro eller region Skåne?

Fråga 2.
När kommer er kommun ta fram en ny policy där partnerskap är en viktig och aktivt använd finansieringsform i er samverkan med oss liknande den man gjort i Västerås?
I varje kommun finns alldeles för många som är beroende av försörjningsstöd. Många av dessa vill inget hellre än att arbeta men har svårt att komma ut på arbetsmarknaden. Det alla kan vara överens om är att om vi får en av dessa i anställning och den då bli skattebetalare så vinner vi dels en ökad självkänsla och ökat välmående hos individen och samhället/kommunen tjänar och sparar stora summor pengar.

Många av dem vi möter i våra verksamheter har försörjningsstöd och är dessutom berättigade till ett högt lönebidrag. En del kommuner genomför nu aktiviteter där man antingen i egen regi eller externt växlar försörjningsstödet till ett arbetsgivarstöd där arbetsgivarstödet består i ersättning för mellanskillnaden mellan lönebidraget och den faktiska arbetsgivarkostnaden. Det rör sig om ca 65-100’ kr/år. En summa som troligtvis inte överstiger kostnaderna för försörjningsstödet och där dessutom kommunen får skatteintäkter samt minskade handläggningskostnader mm. Det innebär därför direkt en vinst rent ekonomiskt för kommunen och en väldigt stor personlig vinst att gå från bidrag till lön. Med ett sådant stöd skulle vi imorgon kunna anställa flera personer med försörjningsstöd och där förstärka och utveckla vårt arbetsintegrerande sociala företagande och få dessa människor att växa och utvecklas bort från missbruk, kriminalitet eller annan utsatthet.

Idéförslag
Kommunen inför ett arbetsgivarstöd där mellanskillnaden mellan ett lönebidrag på 80 % och en lön på max 18 000 kr kan ges till organisationer inom den sociala ekonomin i er kommun.

Fråga 3
När kan en organisation i er kommun anställa den första medarbetaren med ett sådant kommunalt arbetsgivarstöd?
En framgångsväg för att möjliggöra utveckling av arbetsintegrerande socialt företagande i kommunen är att börja köpa tjänster av oss. Ett sätt kan vara att kommunen använder sina egna bolag till att köpa dessa tjänster.

Vi kan se i vår kommun att Botkyrkabyggen, Upplev Botkyrka, SRV med flera t.ex. har en mängd olika arbetsuppgifter som vi skulle kunna utföra med samma kvalitet som andra företag samtidigt som vi erbjuder arbetslösa i Botkyrka arbete. Det handlar om trappstädning, skötsel av miljöstationer i bostadsområden, trädgård, snöröjning, café & catering, tryckeri mm. Självklart bör även kommunen kunna köpa tjänster av lokala sociala företag när den möjligheten finns. Men i de fall en upphandling krävs får de sociala kriterierna skrivas in.

En annan viktig del för att arbetsintegrerande sociala företag skall kunna vinna upphandlingar är att dessa delas upp i mindre enheter. Som exempel kan nämnas en upphandling för några år sedan då en kommun skulle köpa matbröd och fikabröd till sina skolor. Man sökte en stor aktör, hade man istället sökt många små skulle små sociala företag kunnat starta på flera skolor där föräldrar kunnat använda skolköken till att baka dessa bröd vilket genererar flera vinster, arbetslösa föräldrar får arbete vilket stärker barnen och familjen och därmed hela närmiljön, befintliga lokaler används mer effektivt och vi får lokalt producerat bröd anpassat till varje skolas behov.

Fråga 4
När tar er kommun fram ny policy för köp av ”praktiska” tjänster, så lokala arbetsintegrerande sociala företag kan ha möjlighet att utföra dessa tjänster?
För att lyckas är det väldigt viktigt att det utarbetas långsiktiga regler och arbetsformer som är tydliga för oss. Ska vi satsa på verksamheter eller företagande så har vi inte starka ekonomiska intressen i ryggen eller mycket pengar på banken. Vi måste istället kunna lita på långsiktiga avtal där vi kan räkna långsiktigt på bl.a. våra investeringar. Långsiktigheten är även viktig i relationen till anställningar, brukarna och kunder. Det är långsiktigt vi skapar goda relationer och bygger förtroenden. Genom att få långa avtal vågar och kan vi investera i utrustning, lokaler och tjänster.

En annan möjliggörare för kommunen är att ta initiativet att t.ex. tillsammans med Kreditgarantiföreningen eller Ekobanken bjuda in lokala företagare till en kreditcirkel som hjälper oss att klara våra likviditetsproblem vid start av företag. En kreditcirkel inom exempelvis Ekobanken fungerar så att varje kreditgivare sätter in valfritt belopp på ett konto hos Ekobanken och avsäger sig rätten till ränta. Istället erbjuder banken de som kreditgivarna sagt ja till, möjlighet till kredit på motsvarande belopp som hela cirkeln satt in. Varje kreditgivare tar då bara en liten del av risken. Där skulle kommunen kunna vara en del i en sådan cirkel.

Idéförslag
Kommunen undersöker möjligheten att använda kreditcirkel eller liknande variant för att skapa ekonomiskt likviditetsstöd vid start av sociala företag.
Arbete och lärande är två väldigt viktiga faktorer för att lyckas nå långvariga och långsiktiga resultat. Vi samarbetar därför nära med Botkyrka folkhögskola för att kunna erbjuda både arbetsträning, sysselsättning och studier. I kommunerna finns bl.a. Komvux/SFI där vi i ett samarbete mellan oss arbetsintegrerande sociala företag och kommunen skulle kunna kombinera studier vid Komvux och SFI med arbete/arbetsträning hos oss samt kanske fortsatta studier inom folkhögskola eller annan utbildning.

Idéförslag
Kommunen och någon aktör inom social ekonomi startar ett projekt eller ett partnerskap där studerande på Komvux eller SFI får möjlighet att kombinera sina studier med arbetsträning inom ett arbetsintegrerande socialt företag och ev. fortsatta studier på folkhögskolan eller motsvarande.

Kommunen har idag en stor resurs inom sina olika arbetsträningsverksamheter. Där finns utrustning, maskiner och lokaler som vi sociala företag många gånger bara kan drömma om att ha tillgång till. Detta skulle kunna nyttjas mycket mer och ännu effektivare om sociala företag även kunde få tillgång till detta. Dessutom är kommunen förhindrad att aktivt sälja dessa tjänster på öppna marknaden, vilket arbetsintegrerande sociala företag inte är.

Idéförslag
Kommunen öppnar upp dessa lokaler och utrustning så vi som arbetsintegrerande sociala företag får tillgång till detta.

Idéförslag
Caféet i kommunhuset, samt en del andra liknande delar som varje kommun har, skulle kunna prövas att drivas som ett arbetsintegrerande socialt företag. Vi vill uppmana er att pröva den möjligheten.
Vi önskar få vara en resurs i varje kommun för alla som bor där.  Vi inom social ekonomi brinner för vårt lokala sammanhang, vi har eldsjälar och ofta lång erfarenhet, lokalt.  Vi vill ännu mer vara en resurs. Använd oss för att lokalt bygga ett ännu bättre samhälle för och med våra medmänniskor. 

Vill kommunen se utveckling av social ekonomi och arbetsintegrerande socialt företagande, då krävs aktivt arbete och goda exempel. Vi vet att vi som organisation är långt framme idag och skulle kunna vara ett gott exempel på hur Botkyrka vill utveckla samarbetet och utvecklingen av både den sociala ekonomin generellt och arbetsintegrerande socialt företagande specifikt.  Vi vill vara ett aktivt bollplank och ett läroprojekt i den processen. Vi och andra liknande organisationer finns som resurs, använd oss!

Detta är några tankar, förslag och frågor samt en del idéer vi önskar ni funderar kring och konkretiserar. Vi ser fram emot en fortsatt lokal positiv utveckling i samverkan och partnerskap.
Med vänliga hälsningar och önskan om en fortsatt kreativ och utvecklande dialog kring detta.

Tumba 2012-05-09
Mats Wåhleman
enhetschef
mobil: 070 73 709 41
Den här e-postadressen är skyddad från spamrobotar. Du måste tillåta Javascript för att visa e-postadressen

 

rss